Igår sken visserligen solen hela dagen, men det var lite småkyligt. Som högst bara 20 grader. Alltså inte en dag att bara bada, sola, läsa och vila sig på altanen som vi bespetsat oss på. Men vi kunde trösta oss med massor av bilrace på TV.
Det var först Formula One, sen motorcykelrace och sist – men absolut inte minst – det långa Nascarracet från USA. Vi har faktiskt sista delen inspelad och ska se den ikväll. Det fanns även lite andra race som Porsche Cupen, rallycross, Formula 2 och rally – men även vi har lite begränsningar. Vi orkar inte se allt!
Men göra nån nytta skulle vi inte, det hade vi bestämt. Alltså åkte vi ner till Ekstakusten, det var jättelänge sen faktiskt. Väl där nere tog vi en liten prommis med Santos – och det var så skönt med en ljummen vind som drog in från havet.
Tyvärr måste Santos vara kopplad för det är rätt mycket folk och bilar (samt får) den här tiden på året. Dessutom fanns det andra hundar också, men ingen som passade att ”leka” med. Det var bara andra hanhundar…..!
Jag passade på att inviga mina nya skor som inköptes hos Englunds Skor i Roma för ett par dagar sen. Och dom var riktigt sköna att gå i – samt lätta att ta på och av. Båda delarna är ganska viktigt tycker jag.
Att vi åkte dit en mulen dag under semestertiden berodde på att Rolle var tvungen att köpa nya arbetsskinnstövlar. Det var otroligt mycket folk i den lilla butiken, alla turister, men vi är numera ”gamla kända kunder” så vi fick perfekt service och dessutom ”specialpris” på våra dojjor!
Igår när det var ”kallt” och mulet och regnade lite till och från (vi fick tyvärr bara 1,5 mm) så kunde man inte göra nåt ute. Men Santos måste ju ut ibland så det blev ett varv i trädgården med kameran i alla fall.
Så jag tänker visa en massa trädgårdsbilder, börjar med mina självsådda palettblad. Jag har faktiskt några till, men dom tar jag en annan dag!
För att fortsätta med riktigt färgstarka bilder kommer följande.
För att den som inte gillar det kommer här några blommor i mildare färger!
Tidigare i år så rensade Rolle långrabatten, vilket jag är jättetacksam för. Men…han tog inte bort allt ogräs, t.ex. den här ruggen med vildmorot. Han trodde den var planterad, den var så vacker. Nu har vi två STORA ruggar uppe i hörnan!
En annan växt som har blivit jättestor är den här härliga lavendeln`Blue Cushion´i stenhörnan bredvid Gleditsian `Sunburst´. Den är otroligt stor och det bara kryllar av humlor på den. Härligt!
Även den här självsådda rödbladiga smällspirean (Physocarpus) i stenhörnan har blivit riktigt stor. Som tur är gillar jag smällspireor för vi har tre självsådda småplantor till. En gulbladig samt två rödbladiga. Den vi båda är mest förtjusta i är den i gruset vid garaget.
Vi har många smällspireor av olika namnsorter, så vilken det är som sprider sig vet jag inte. Tror dock att det är den vanligaste `Diabolo´.
Som synes på bilden har vi en vattenslang från brunnen som vi vattnar långrabatten, rosspaljérabatten och pallkragarna med. TROTS att det är bevattningsförbud och myndigheterna helst ser att man inte ens vattnar med eget vatten! Vi kör alltså med lite civil olydnad!! Men efter den hemska torka som varit är vi tvungna. Och sen säger dom på lokalradion att vi fått ovanligt mycket regn i år…..!?
Gårdagens tre nyutslagna dagliljor.
Hemerocallis `Apricot Beauty´
I växthuset var det 52,6 (!) grader i förrgår, alltså så varmt att en del insekter låg döda på golvet. Så naturligtvis har en del växter också farit illa. Men vad ska man göra annat än vattna? Vi har vädringsfönster i taket, dörren öppen och gardiner för väggarna, men ingenting i taket annat än vindruvor – man kanske skulle satsa på sån där skuggfärg?
Jag plockade lite av druvorna igår och gjorde gelé med chili. Det är väldigt många klasar, och jag har inte en aning om vad jag ska göra med alla, Men jag tror jag ska göra lite vindruvskräm till Rolle också. Fast idag ska jag göra Pekinganka (fast på kyckling) med Mandarinpannkakor. En ganska avancerad rätt, som jag tyckte passade bra att roa mig med idag.
Den här solhatten fick jag för 13-14 år sen när jag hade trädgårdsvisning och en mycket trevlig dam var här och hälsade på. Jag hade besökt hennes trädgård i Vibble ett par gånger och vi kom väldans bra överens. Tyvärr kommer jag inte ihåg hennes namn. Nu är det nästan bara den här växten kvar i poolrabatten, finns en 4-5 plantor av den numera. Nästan allt annat fint jag satt där har dött, eller rensats bort med det invasiva som brokbladig malört och japansk bambu.
Min mörkaste Clematis `Romantica´ på spaljén på baksidan.
Och till slut min vackraste ros `Heidi Klum´.
VARNING!
Den som inte gillar otäcka bilder kan sluta titta nu. Det var inte kul att upptäcka det här utanför köksfönstret igår, men det är naturens gång!
Jag hade precis varit ute och stod i köket och såg nåt fladdra förbi utanför. När jag tittade på marken så såg jag att en av våra tornseglare hade gått åt. Först åt sparvhöken (som jag gissar att det är) upp huvudet och sen tog den hela kroppen och flög iväg. Är totalt okunnig om fåglar och har ofta undrat varför man hittar så många småfåglar utan huvuden – nu vet jag alltså varför!
Det kom ett livgivande regn igår, hela 13 mm – plus att det blev otroligt kyligt, bara 14 grader – så nu har en del av dom växter som slokade i förrgår hämtat sig.
På andra sidan vägen…
…växer en massa trevliga…
Och det var alltså små träd och buskar som mådde väldans dåligt, så vi var på gång att dra fram slangen från brunnen och koppla in till den ”svettslang” vi har ligger i ”långrabatten”. Men nu behövde vi inte det.
Franskt Kungsljus i stenhörnan…
-…och så ”vanligt” i slutet på långrabatten.
Visserligen har vi eget brunnsvatten, men myndigheterna ser helst att man inte vattnar med det heller. Det kommunala vattnet (som vi har till huset) har det varit bevattningsförbud för sen 1 april!
Salvia i slutet på långrabatten. En växt som jag är mycket förtjust i!
Istället för att göra nåt hemma så gasade vi iväg och uträttade en massa ärenden och det var jättemysigt att åka runt i bilen i regnvädret. Något av den utovade åskan blev det inte heller, jätteskönt. Middagen åts inne som omväxling, det blev en wok som Rolle tyckte var den bästa jag gjort och ville att jag skulle skriva upp receptet. Men den var ju gjord på ”fri hand” så jag vet inte hur det ska gå till.
Och idag var det fint väder igen, fast inte så vansinnigt varmt. Bara runt 20-22 grader. Så lunchen intogs ute och sen gjorde jag lite nytta i växthuset. Bl.a. planterade jag gurkplantan jag fick i midsomras i en riktigt stor kruka samt klippte bort MASSOR av vindruvor! Jodå, vi har i år fått så vansinnigt många klasar att jag var rädd för trådarna som håller rankorna upp i taket skulle gå av. Dom hängde ner så lågt att man knappt kom in i växthuset.
Ett ogräs – nunneört – som vi har massor av. Och trots att jag försöker ta bort dom, så blir dom bara fler och fler. Men dom är ju riktigt fina…..
Alltså tog jag fram stora saxen (sekatör) och började klippa bort klase efter klase. Men det kändes inte direkt kul, druvorna har ju t.o.m. börjat fått färg redan – fast dom är otroligt små. Det blev väl en 10 kg som jag klippte bort, men nu kan man gå in där utan att behöva ducka för druvor och få hela håret fullt med vindruvsfnas! Och det räcker nog till en massa gelé och saft ändå!!
Santos har bråttom hem efter prommisen – han vet att han ska få en ”tuggis” när han kommer in!
Men i växthuset var det minsann inte några 20-22 grader precis. Nej, det var runt 30 så det var bara att kasta sig i poolen – där det också var 30, men i vattnet är det bara skönt. Sen blev det återigen middag inne; Stuvad dillpotatis och kallrökt lax som Rolle är mycket förtjust i – och jag gillar det naturligtvis också, men jag åt varmrökt lax till.
”HÖSTflox”!
Efter det tog jag en liten runda med Santos och kameran. Nu vidtar snart TV-tittandet, måste ju se fotbollen ikväll trots att vi egentligen inte är förtjusta i fotboll! Men den här matchen får man bara inte missa!!
Även idag blir det rosor, den här börjar se lite bedagad ut men är vacker ändå!
Den här klängrosen, `Phyllis Bide´, som skulle vara otroligt tålig är den absolut sämsta jag har. Den har frusit nersamt torkat och nu är den bara ett par dm hög och blommar med några enstaka pyttesmå blommor! är d
ÄNTLIGEN var det bra väder igår så vi kunde åka ut och ta en hundprommis. Rolle fick välja vart vi skulle åka och eftersom han tyckte det var länge sen, så åkte vi till Ronehamn.
Väl där – c:a 2,5 mil från oss på andra sidan ön – så tänkte vi först gå ut i naturreservatet Ålarve. Men…när vi kom dit så drog det väldigt från havet. Det här är alltså en platt strandäng utan en enda buske som skydd, så vi gick inte ens ur bilen utan åkte fram till Hus fiskeläge istället.
Där bland dom små husen blåste det inte alls lika mycket, dessutom drog vi oss uppåt land efter en kort bit. Men…efter att ha gått över nötkreatursgallret på den lilla vägen så upptäckte vi att det var vansinnigt många färska ”koblajor”!
Alltså fick vi vända efter en ganska kort prommis. Det är ju inte alltför kul att gå på en sån plats med en liten hund som kanske inte är lika petig med var han trampar som vi är!
Det räckte så bra med att han försökte hoppa över det breda nötkreatursgallret, vilket naturligtvis inte gick. Så han ramlade omkull och benen åkte ner mellan spjälorna. Såg riktigt otäckt ut – och jag tänkte direkt på när han hade ont av för några veckor sen och vi var tvungna att ta honom till veterinären. Inte igen!
Men det var inga fel på honom efteråt. Och när vi vände och gick tillbaka hittade Rolle en bra övergång så han behövde inte hoppa. Han har inte ont idag heller – som tur är!
Trots allt var det ju inte så varmt och det drog ju lite från havet – dessutom måste vi vara hemma till klockan två då F1-kvalet skulle visas i repris på TV. Alltså tog vi oss bara runt med bilen i själva hamnen och sen åkte vi och köpte lite förnödenheter på vägen hem i Hemse.
Precis på andra sidan viken längst till höger syns Hus Fiskeläge där vi tog promenaden och platsen bilden är tagen från är inne i den stora hamnen. Huset längst till vänster hade en skylt med ”till salu” och jag kan ju tänka mig vad det kostar med det läget – trots att det var ganska nergånget.
Som synes var det fullt med sjöfågel. Det är nu andra gången vi ser så många vigg (som jag fick lära mig här på bloggen att det är) tillsammans, men den här gången störde vi dom inte så dom behövde inte ge sig av. Det är ganska fascinerande att se dom…..
Sen åkte vi alltså hem och tittade på kvalet till F1 (där min favorit Hamilton tog pole) och nu, om en halvtimme, ska vi se själva racet. Visserligen gick det inatt, men när det går i repris behöver man varken glo på det då – eller spela in. Det gillas!
Som jag skrev i förra inlägget så var det ett helt fantastiskt väder i helgen – och är fortfarande faktiskt!
Så efter prommisen ute på Grötlingboudd tog vi oss på småvägar hemåt. Vi (jag) letade hela tiden efter vårtecken i form av blommor, för hemma har vi inga alls. Och visst hittade vi det i form av massor av snödroppar som växte i ett dike. Hemma vill dom sig inte alls…..
Men när vi kom hem så bad jag Rolle att stanna vid ”parken” och släppa av mig, så tog jag kameran och hoppades på att jag tidigare bara missat en massa fina blommor. Men nej, det fanns inte en enda där ute. Och inte ens några små bladknoppar från dom narcisser jag planterat där. Så det lär nog dröja innan man får se dom…..
Som synes kom vi hem vid halv tre, vädret var fortfarande fint och tempen hela 11 grader. En härlig söndag med andra ord. Men jag kunde ju inte bara gå runt i ”parken” vår och leta efter vårtecken, jag fortsatte in på ”innertomten”. Men det var lika illa där! Inte en vårblomma någonstans!!
I såna här lägen märker man vad trevligt det är med lite vintergrönt. Här är det en ovanlig Mahonia som jag flyttade hit förra våren. Innan stod den i ”murrabatten” på baksidan, men fick tydligen för lite sol. Nu sitter den istället i stenrabatten bredvid växthuset, både soligt och mycket skyddat.
I ”murrabatten” finns istället den här brokbladiga benveden, Euonymus fortunei var. radicans `Emerald Gaitey´, som jag har lite överallt. Den ger nämligen massor med småplantor och jag gillar den väldigt mycket. Just det här exemplaret är nog en meter bred och nästan lika hög.
Jag har också flera gulbrokiga (E. `Emerald Gold´) som gör att den här trista årstiden utan blomning känns lite bättre. Men när jag fotade den här så upptäckte jag några små klockformade gula blommor (långt ner till höger) som faktiskt kom från busken. Brukar benved blomma!?
Här i hörnan vid altanen hade jag tidigare en gulbladig humle, men det gick inte. Jag fick klippa den nästan varje dag för att den inte skulle ta över hela altanen! Så istället gav jag bort den och satte dit den här mycket ovanliga silverbusken, Elaeagnus ebbingei `Limelight´, som är gulbrokig.
Så för en månad sen när det blåste som värst så gick en stor och hög gren av, fast jag tror inte att det gör något. Jag har nämligen fått börja beskära den riktigt ordentligt så att man ska kunna köra förbi den med åkgräsklipparen utan att få benen sönderskrapade. Nedanför den på båda sidor växer det buxbom.
På baksidan i ”poolrabatten” växer den dekorativa låga bambun Sasa vetchii som med sina torra bladkanter är otroligt dekorativ – men den är också väldans invasiv så man måste begränsa dess växtplats.
Till slut hittade jag några små skott från vårlökarna jag satt i några pallkragar i höstas. Wow! Äntligen!!
Jag har naturligtvis en massa mer vintergrönt, men istället för dom växterna måste jag bara visa den fantastiska kvällshimlen!
När solnedgången var över var det dags för en liten prommis med Santos och sen började söndagens bilrace från USA; Nascar. Det pågick från 19.30 – 23.30 så söndagen avslutades på topp. Helgen kunde inte ha varit trevligare!
…kändes det som om den här söndagen var! Det var strålande sol, ingen vind och hela 11 grader i skuggan så vi gav oss iväg på en liten kombinerad hundprommis och ”blomjakt”!!
På framsidan!
Eftersom Santos verkar visserligen ha hämtat sig helt, så vi tänkte ta en kortare prommis – någon längre vågade vi oss inte på ifall det skulle fresta för mycket på honom så han fick ont igen.
Men jag tänker börja med att berätta hur lördagen var. Det började med att när man vaknade så fick man en känsla av att det var riktigt kallt ute. Fast det kunde ju också bero på att när Santos var ute sista gången på fredagsnatten var det -9 grader. Hemskt!
På baksidan.
Det visade sig att det var runt 2-3 minus, men hade alltså varit betydligt kallare på natten. Det låg ett tunt snötäcke överallt, vilket gjorde att man nästan deppade ihop. Det hade ju varit helt snöfritt och sett väldans skönt ut tidigare.
Alltså blev det ingen prommis den här lördagen…istället satt man i soffan och glodde på TV. Det fanns alla fall VM i skidåkning att titta på!
Husse Rolle och Santos framför TV´n.
Men i morse så väcktes man av en glad liten hund som hoppade omkring i sängen och som slickade mig i ansiktet. ”Matte, gå upp! Det är jättefint väder och jag vill gå ut!!
Nu var det husse som redan var uppe som genast tog med honom ut på baksidan i ”kohagen” och sen fick Santos vänta tills efter lunch innan vi åkte iväg hemifrån.
Baksidan i sol och utan snö!
Först då började vi prata om exakt vart vi skulle åka, det är ju inte så kul att åka till samma ställe varje gång. Vi tog oss ner till stora kustvägen (140:an) som vi svängde av ned mot Petes.
Redan ”hemmavid” i Eksta hos grannarna såg vi dom första blommorna; Botaniska krokus! Har ju såna själv, men vi har inte tillräckligt med sol och lä där dom växer, så dom blommar inte ännu!!
Botaniska krokus!
När den lilla vägen mot Petes delade sig tog vi till vänster istället för mot Petes. Sen åkte vi den vägen fram till Nisse där vi åkte upp mot 140:an igen. Vi hittade nämligen inget bra ställe att gå på – jag ville inte klafsa omkring i vätan som sist!
Vintergäck
På vägen upp från kusten så kom vi till ett gammalt nästan fallfärdigt hus där hela tomten var gul av Vintergäck. Det var alltså en matta med dom istället för med gräs. Tyvärr kunde vi inte stanna och fota eftersom det var folk på tomten.
Men det är helt klart så att ska man ha massor av Vintergäck så får man inte ha gräsmatta, åtminstone inte försöka räfsa bort det ”ogräs” man har i mattan (i vårt fall Bellis=tusensköna)!
Badplats i Gansviken.
Vi fortsatte över 140:an mot Grötlingboudd – ett favoritställe (se även headern) – där vi tog oss ner till den lilla underbara badplatsen. Kolla in Santos till höger på bilden – det är han som ser ut som en liten katt!
Här såg man bara den vanliga piren men när man kom ute lite på den…
När vi kom fram till badplatsen blev vi nästan chockade, fast glatt chockade, för den var iordninställd för handikappade (och oss gamlingar).
Nu var det fina grusgångar och sen var stället man kom ner i vattnet från piren inflyttad lite – men gjord så man numera kan gå (eller åka rullstol) väldans långt utmed räcket ända ner i vattnet. Underbart!!
Längst ut ser man resterna av den gamla rampen, men utan räcke.
Vi har inte varit här på jättelänge (kanske 3-4 år), beroende på mina oläkta hålor i magen efter canceroperationen. Men nu vet vi vart vi ska åka om vi tröttnar på poolen och behöver plaska ordentligt. Det finns ingenting som är lika skönt som att bada ”live” i havet!
20 meter rätt ut i havet och där är det sandbotten – perfekt!
Eftersom vädret var så bra så blev man faktiskt riktigt badsugen, men när Santos började gnälla för han ville gå tillbaka på land, så var det bara att finna sig.
Och vi hade inga handdukar eller badkläder så vi kunde ju inte bada…..! *fniss*
Inte nog med att man gjort gång/rullstolsstigar och en fantastisk badramp, dessutom har man gjort en fin grillplats här också.
Så nu tänker jag mig en varm sensommarkväll när mörkret har sänkt sig och man sitter där och grillar korv – och så tar man sig ett dopp i det ljumma havet mellan tuggorna. För det är så att här är det alltid mycket varmt i vattnet. Det är nämligen en stor men tydligen ganska grund vik!
Som jag skrev i förra inlägget så har vi MASSOR av smultronställen här på Gotland.
Ekstakusten med Stora Karlsö i fjärran.
Det här är ett ställe som är ”hemmavid”, vilket är praktiskt när man inte vill åka iväg så långt men ändå se nåt vackert – eller ta en trevlig prommis med hunden.
Solen försvann lagom tills vi kom ner till kusten, men dom svarta molnen gick faktiskt förbi så det blev inget regn.
Idag utlovades det först sol och sen regn, så vi åkte ner till kusten för att snabbt komma hemifrån innan det började regna. Som synes på bilderna är det ingen snö kvar – utom lite hemma hos oss där Rolle skottat ut den från ingången i en hög på gräsmattan!
Trots att solen faktiskt kom tillbaka lite grann så gick vi inte nån tur här nere vid kusten, eftersom det gick riktigt stora gäss och drog isande kallt från havet.
Här ser man Lilla Karlsö som ligger närmare land än Stora och där ute lyste solen riktigt ordentligt på klipporna.
Den enda nackdelen med den här biten av Gotland är att ”alla” som turistar här har hört talas om Ekstakusten. Alltså är det alltid folk, cyklar eller bilar här. Även en sån här trist årstid, men det var ju söndag idag…..
Djupviks hamn, eller Djauvik som det heter på gammal gotländska.
Vi åkte ut på Hammarudd, alltså ut till Ekstakustens Naturreservat söderifrån. Förbi Kronvald, Vavle (där vi brukar bada ibland) och till Djupvik. Där vi såg dom här tusentals svartvita fåglarna i hamnbassängen.
Vad är det för fågel!?
Vi som inte kan något om fåglar kom bara på två svart/vita sjöfågel; Dopping och vigg. Kan det vara det…..!? Vi fortsatte förbi hamnen och tog den lilla kustvägen till Sandham där vi åkte upp till stora vägen och vidare till Klintehamn. Där åkte vi först förbi kalkugnskajen och tog en liten prommis, sen vände vi tillbaka mot Klintehamn där vi handlade vi lite på Coop. Väl hemma igen vilade vi oss lite inför kvällens och årets första NasCar-race. Så klockan nio ska det bli underbart kul…..
Det här är veckans tema i Trädgårdsfägring. Men jag har hundratals av smultronställen här på Gotland, så att välja bara ett enda var knepigt.
Har faktiskt funderat på ämnet i flera dagar och kommit underfund med att det nog inte går att välja bara ett enda ställe. Efter mycket klurande så kom jag på att jag nog skulle välja ut tre smultronställen i naturen som betyder, något alldeles speciellt just för mig. Här följer dom:
VACKER NATURSTIG UTMED STRÖMMAÅN
Här har vi gått ett antal gånger, både med vår nuvarande hund Santos och med vår förra Penny. Nu var det nästan ett år sen vi gick runt här, men snart är det nog dags igen. Vi brukar åka in till ån från vägen mellan Stånga och Lye – där det är skyltat Strömmaån. Väl framme vid ån så parkerar vi och tar oss över ån på spången till andra sidan.
Sen följer vi ån en bra bit till nästa spång och så går vi tillbaka till parkeringen på andra sidan. För oss (jag) som går ganska sakta och har en hund som vill snoka överallt brukar det ta c:a 45 minuter. Men det är ett perfekt ställe om man inte vill gå samma väg både ut och tillbaka.
Man kan också ta sig in till ån från vägen mellan Lye och Ethelhem. Det har vi gjort en enda gång men då var mitt diskbråck värre så vi kunde inte gå så långt på stigen utmed ån. Så hur det ser ut där vet vi inte, det är ett projekt för framtiden för oss!
DANBO NATURRESERVATS SKOG OCH KUST
På östra kusten har vi massor av mysiga ställen att ta hundprommisar på, men det här är ett som trots att det gränsar till en trevlig badstrand inte besöks av så många turister. Man kan lätt komma dit från Grynge eller från Sjaustru fiskelägen, men vi brukar göra det lite roligare och ta oss in genom den gamla skogen ovanför Gryngvik och när vi kommit ner till stranden gå söderut förbi raukarna som finns här.
…
Von Rosens stuga
På väg från skogen ut på öppna hällmarkerna ner mot havet passeras von Rosens stuga, en byggnad som det spekulerats mycket kring. Fakta i sammanhanget är att tyska politikern och militären Hermann Göring var postflygare i Sverige i början av 1920-talet. (Göring var också flygaress i första världskriget och sedermera nummer två i rang efter Hitler). År 1920 träffade han Eric von Rosen, som senare var engagerad i svensk nazism under 1930-talet. Hermann Göring kom så småningom att gifta sig med Erics frus (Mary Fock) syster, Carin, som dog 1931. Eric von Rosen hade köpt hela Danboområdet under tidigt 1900-tal efter att ha förälskat sig i Gotland och dess historia. Som student vid Visby Allmänna läroverk åkte han omkring och undersökte runstenar från vikingatiden och fann då svastikan (hakkorset) på en av de gotländska stenarna. Spekulationer finns om att denna symbol via hans försorg kan ha förmedlats vidare till Göring som i sin tur berättade om den för Hitler!
VIKTIGT! Notera att det är endast på norra delen av Gryngvik som man får bada, inte på resten som är ett naturreservat. Kanske därför det inte är så mycket folk här…..
GOTHEMSHAMMAR – PROMMISSTÄLLE MED FLERA BADPLATSER
Norr om Gothem vid Åminne finns det en fin strand som kallas Gothem Strandbad (lämplig för folk med barn), men där har vi adrig badat!
Nej, istället har vi precis vid Gothemsån svängt in mot Gothemhammar och kört förbi fritidshusen (fast vi har badat nedanför dom ett par gånger) och vändplanen där det ligger en del små båtar. Ett par hundra meter senare har vi parkerat och sen promenerat runt med Santos.
En gång tog vi med oss en grill, slog upp den precis nedanför strandvallen och medan grillkolen blev lagom röda tog vi ett dopp bland stenarna. Det kom faktiskt två damer och gick förbi på vallen och dom glodde förundrade på oss. ”Varför badade vi bland stenar när det finns en otroligt fin badstrand!?”
Men…har man hund så får man inte vistas på stränder så då gäller det att ha badskor (plastsandaler i vårt fall) med sig. Då kan man båda nästan överallt, vilket vi också gör! Fast man får akta sig för ställen som har en klint, då kan det vara farliga strömmar!!
Oftast är vi här tidig vår eller sen höst då det inte är så många turister, men då är det förstås kallt i vattnet så då blir det bara promenader. Men jag tror att Santos iaf är gladast och nöjdast när vi inte badar! *fniss*
Det här är alltså dom tre smultronställen jag har valt, fast jag (vi) har fler. Faktiskt MASSOR! Men man kan inte skriva om alla. Dessutom är det ju så att en del vill man behålla alldeles för sig själv!!
Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från Wales, Spanien, Sverige och lite överallt, på ställen jag bott och arbetat i. lenadyche(at)gmail.com
Författare till romanen "Mina fotsteg i ditt hjärta", "Minnen som stannat kvar" och medförfattare till kåseriboken "Skimrande ögonblick - och dagar i grått". Alla tre böckerna går att köpa här på bloggen. Tryck på köp bok/böcker under min header för vidare information. Dessutom finns det 37 st kategorier på bloggsmörgåsbordet. Förhoppningsvis hittar du något som tilltalar dig. Du får väldigt gärna lämna en trevlig kommentar. Tack för besöket. Välkommen tillbaka.
Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Susie på Stjärnarve... 